.

När du får oväntat besök..

 

Nu sover dom som grisar.. Dom tänkte att det kunde vara bättre att slagga hemma hos mig. Så dom här två nötterna har kört bil hela natten. Det tog 5½ timme att köra hit från Vänersborg tydligen. Klockan 06.15 vaknade jag av att telefonen ringde. Då var dom framme, och då hade dom redan ringt mig 4 gånger. 

 

Jag hade väl inte riktigt förväntat mig besök så tidigt på morgonen. 

Och något Gevalia hade jag inte att bjuda på, så det fick bli mitt Nesskaffe. 

 

Men det är alltid kul att få besök av gamla vänner, men man blir ju smått förvånad när dom rinnger 06.15 på morgonen och säger att dom är utanför. Men hämnden är ljuv.. Frågan är bara, på vilket sätt ska jag väcka dom?

 

 

- so immature..!

 

 

two little monkey lost..

 

 

The amazing spider-man.. ♥

 

 

- sjukt bra. bara helt sjukt bra. the amazing spider-man. jag är kär!

 

 

Senaste dygnet..

 

 

 

 

Jag låter bilderna tala för sig sjäva,

tror nämligen inte att det behövs någon närmare beskrivning.

 

"We are not like any other couple"

 

På jobbet..

 

 

Efter jobbet..

 

 

- No difference...

 

 

- To us, family means putting your arms around each other and being there... ♥

Min lillebror Ruben

 

Min fina brorsdotter Maja!

 

Ruben och Maja, mitt i ett hopp!

 

Min brorsdotter Maja och Jag ♥

 

- Bumblebee and blue lavendel.. ♥

 

 

 

Fick ett litet foto-ryck och tog lite bilder på en söt liten humla...♥

 

 

Mitt växthus.....

 

 

Igår kväll var jag på en inflyttningsfest. Larsas lillebror Jocke och hans söta flickvän Lisen har köpt en lägenhet ihop. Gud vilken fin lägenhet!! Och gissa om jag är sotis på deras snygga vägglister.... Sjukt ändå hur lister kan göra en sådan enorm skillnad! Hela deras lägenhet var supertrevlig, och det såg inte alls ut som om dom bara bott där i några veckor. Stort grattis Lisen & Jocke!

 

Men! Igår.. När jag var där. Då kom jag till insikt. 

Jag fick en smärre shock när jag insåg det,  Jag bor för tusan snart i ett växthus!!! Jag får snart inte ens plats vid mitt eget köksbord, för att blommorna breder ut sig och ska ha utrymme. 

 

Undra om folk som kommer hit, tror att jag är en

sånn där galen brud, som pratar med sina blommor?

 

Det här är ju förtusan inte riktigt klokt.. Men jag gillar alla mina blommor. jag tycker dom är vackra! Och jag är ganska stolt över att jag lyckats hålla liv i dem allihopa! Jag har till och med fått skott på flera stycken. Och ett par av mina orkidéer har det till och med vuxit upp nya stänglar på! ..Jag kan ju inte göra mig av med dom? Näe, jag får helt enkelt fortsätta att vara den där galna bruden på 22 bast, vars lägenhet snart svämmar över av växter...

 

btw, mina föräldrar köpte hyllan! den ser ni på översta bilden.

Jisses vad händig jag kände mig när jag snickrade ihop den och skruvade upp den på väggen!

Jag är faktiskt väldigt händig för att vara tjej måste jag säga. Fideli stog brevid och ojade och vojade sig medans jag gick lös med skruvdragaren. "..Finns det ingen karl som kan komma hit och göra detta..?" frågade hon mig en aning nervöst. 

 

 

*untz, untz, untz, untz*

 

Men det bör tiläggas att min granne faktiskt dunkar musik så högt att mina fönsterrutor skallrar, och så högt att det hörs över hela gården! När han spelar är det bara glömma att själv lyssna på musik, för hans jäkla högtalare och bas överröstar min lilla dator, BIG TIME! ..Det märkligaste är att jag nog aldrig ens sett denna mystiske Haapparanta??! 

 

Nu ska jag gå tillbaka till tvättstugan och kolla om mina lakan är färdiga.

Mamma och pappa är för övrigt på Ikea. Jag hoppas dom köper en hylla till mig!

Skickade ett mms till Mamma med en bild på den.. vad tror ni? får jag den??

 

- Yesterday!

Gårdagen var fartfylld och händelserik! Och jag är imponerad över mig själv, big time! Jag lättade ankar och kastade mig loss, och begav mig iväg från ön. Jag skulle nämligen hem till min fantastiska vän Joanna, vi jobbade ihop förut, och spenderade minst typ 30 timmar i veckan ihop. Men nu är hon mammaledig, och igår var första gången jag fick träffa den lilla guldklimpen face to face, så att säga. 

 

Jag tror faktiskt att den lille kände igen mig röst. För när jag fick prova att hålla i honom så låg han och jollrade och skrattade, vilket han tydligen inte alls brukar göra med andra förutom sin Mamma och Pappa. Jag är ju ingen barnmänniska egentligen, så min enda förklaring till detta är att han hört min röst konstant, iallafall 30 timmar i veckan, under i princip hela graviditeten. Jag är helt enkelt inte främmande, utan bekant. 

 

Efter att jag besökt min älskade och sjukt saknade kollega Joanna,

så skulle jag iväg och fira en annan kollega. Det var värsta jobb-träffen för mig igår, haha!

 

Så det bar av till Rålambshovsparken, för lite häng, sång och lekar, men jag förvirrade bort mig totalt och skämde ut mig helt hejdlöst, när jag skulle gå upp från pendeltåget.Jag trodde nämligen att tunnelbanan var i direkt anslutning till pendeltåget, men icke! Jag tänker inte gå närmare in på vad jag gjorde, sa eller vad som hände.,,  Nadja fyllde 21 år, (Grattis igen Nadja om du läser detta!) och det var det som skulle firas! Min forvirring   lämnar vi här och nu, att jag ens tog upp det från första början??

 

I Rålis var det iaf sjukt trevligt, mina fina kollöegor Anna och Nadja är alltid lika goa och glada, och det var kul att träffa lite av deras vänner. Jag diggade Annas pressentation av allihopa, speciellt killen som hon pressenterade med, "..och han har sångkontrakt!". Nu har vi en personalfest inplanerad också andra helgen i augusti. Det ska bli sjukt kul, jag är galet taggad!

 

Sen skulle tjejjerna ut på krogen och jag mötte upp Joseph vid fridhemsplan. 

Vi gick och spelade biljard på Biljardpalatset. Jag hade ingen som helst aning om att han var så duktig, hade jag haft det hade jag aldirg i hela mitt liv föreslagit att vi skulle spela biljard... Efter match nummer 2, ångrade jag att vi gick dit över huvud taget. jag förlorade stort! Men han var snäll och sa att jag var duktig för att ha spelat biljard så lite.... Det sa han bara för att försöjka trösta mig, jag är inte alls en dålig förlorare, nej nej..!!

 

Men nästa gång tror jag nog att vi ska spela bowling istället.. För det är jag helt okej på, tror jag? Han kanske kör över mig i det också? Eller om jag kanske kan vara i samma lag som honom i biljard? Det vore ju något! Men då måste man iof ha några att spela emot... Jaja, det var kul att spela biljard ändå, även fast jag förlorade fett...

 

Nadja i sin snygga gröna kavaj, som kom från paris... Och hennes kompis!

 

Jag och söta Anna, fattar inte varför men bilden blev helt skev på mig...

 

Joseph in action, när han ägde sönder mig i biljard....

 

 

så typiskt mig! ;P

 

 

New shoes och ett kvällsdopp!

 

 

True..!!

 

skin skin som den sol du är..

Vardagsrumsbordet.

 

 

Jag berättade ju att jag hamnat i ett allvarligt tillstånd.. Detta tillstånd kanske inte är det mest lämpliga för mig. Jag har helt enkelt för dåligt tålamod. Så när jag fick idén så skulle jag genast genomföra den. Det resulterade i att jag släpade hem bordet till mina föräldrar, letade rätt på målarf'ärg och en pensel, och satte igång. 

 

Efter den första grundomgången tog min kära mor över. 

Nu två dagar senare, står bordet, här hemma hos mig, ommålat, skitsnyggt, torkat och klart!

Det är målat fem gånger, var av jag en, och mamma fyra. Och det är helt perfekt gjort.

Min mamma är oerhört skicklig, och jag är oändligt tacksam! Hade hon inte gripit in rätt tid och fullföljt det jag påbörjat, har jag ingen aning om det hade blivit bra.. Nu ser det ut som om det alldig varit annat än vitt!

 

 

Bilder från senaste dagarna!

Mysig middag med Björta, Humla och Gynther på Flow!

 

Nu är det inte långt kvar tills att småskitarna är längre än mig.. 

 

Tränar på att äta frukost, hört att det är dagens viktigaste mål?

 

Joseph och ovädret i väntan på Vaxholmsbåten!

 

Jag och Joseph i tryggt förvar på båten från regnet!

 

Efterrätte på Fridays. Kaffe föralltid i mitt hjärta!

 

Viktig fika med jobbet. Kaffe-frappe, im in love!

 

Med Fiddi i headset efter en hård slitsam arbetsdag!

 

 

 

Ett allvarligt tillstånd.

Jag hamnat i ett allvarligt tillstånd, som jag måste kämpa emot. Jag vet inte hur jag fick det, och jag vet då sannerligen inte hur jag ska ta mig ur det. Men tillståndet är otroligt krävande, det tar på mina krafter, och det ruinerar mig fullständigt! 

 

Jag har fått för mig att jag ska "fixa till" saker och ting själv. Ja, typ som att måla om, klistra, klippa och lite annat. Det är svårt, det är jobbigt, det är tidskrävande, och det är dyrt! Men allt behöver inte fixas, och då är det dyrt, och allt kan inte fixas....

 

Här är iaf lite bilder på nya saker.

 

 

 

 

 

 

"Kära föräldrar, nu är jag här igen!"

I morse tyckte jag att det kändes oerhört ensamt i lyan. Fiffi hade sovit över hemma hos mamma och pappa, så jag bestämde mig för att släpa mig över gården för att få lite sällskap av min kära familj, och för att kunna lapa sol ute på deras altanen. Om solen nu skulle få för sig att titta fram...

 

Jag sliter upp dörren, och vrålar som alltid..

 

- Hallå kära föräldrar, nu är jag här igen!

 

Jag står där i dörröppningen med utslagna armar, och väntar på att dom kära föräldrarna ska komma och ge mig en stor kram. Inget svar, och inga kramar får jag till hälsning.

 

- Hallå..? Är ni inte glada att se mig idag igen? Utbrister jag förundrat..

 

Medan jag sparkar av mig skorna och stänger dörren, hör jag hur min mor vankar runt ute i köket.

 

"Mamma! ..Jag hör hur du vankar i köket, jag vet att ni är hemma!" väser jag argt medans jag stegar genom hallen. " Jodå... Vi är glada att se dig.." svarar hon mig en aning oengagerat, medans hon letar efter något i ett av köksskåpen.

 

Min pappa, han sitter framför en av deras laptops med hörlurar på huvudet och märkte inte ens att jag var där. Så jag kastar mig ned på en stol brevid pappa, och lyfter på ena hörluren och säger..

 

- Pappa, är du inte glad att se mig???

 

Min käre far muttrar något som är helt omöjligt att förstå, och sedan säger han "jo, jo.." samtidigt som han sliter tillbaka sin hörlur ur min hand, och pluggar in den i örat igen. Att hans blick inte har vikit från datorskärmen en enda gång, bör kanske tilläggas? Stämingen mellan mig och pappa är väl sådär, nu efter att jag sa att hans nya bil ser ut som en riktig "bögbil".. Så antagligen satt han och lyssnade på countrymusik och kollade efter nya bilar på blocket.. 

 

I brist på annat så frågade jag mamma vad det skulle bli för lunch. "inget alls" svarade hon mig. "Vi ska strax åka iväg till ikea, och sen ska vi åka och hälsa på mormor som bor hemma hos Pia och Jörgen medans dom är bortresta..". Jag utbrister i vild förtvivlan, någonting om att dom minsann alltid ska åka till ikea när jag inte kan åka med! Och ger min mamma order om att handla något fint åt mig på Ikea! ..Då helt plötsligt hör jag pappas röst som säger, "Haha, handla något fint åt dig? Det tror du?".. Jag ignorerar pappas fåniga kommentar, och vänter mig mot mamma igen. 

 

- Jag skulle behöva en hörnhylla som är 20 x 20 till min hall!

 

- Typ en sån där?

 

säger hon och pekar snett bakom mig.

Jag vänder mig om och tittar..

 

- Den blir ju helt alldeles perfekt!

 

Mamma ger mig en orolig blick, och tittar förtvivlat åt pappas håll

som då  än en gång kastar sig in i konversationen..

 

- Du skruvar inte ner den medans vi är borta!!!

 

- Nehepp, säger jag och suckar sorgset.. Men du pappa, flytta på dig,

jag måste visa mamma ett par lampor som jag vill ha!

 

Jag tränger ut pappa från stolen, och klickar mig in på ikeas hemsida. En liten stund senare har jag fått fram en bild på lamporna jag valt ut. Och vad tror ni då att min mamma säger? Jo, till min stora förtjusning säger hon att dom har två stycken sånna ute i vardagsrummet! ..Men till min stora besvikelse fick jag inte ta dom heller..

 

Helt plötsligt fick dom väldigt bråttom iväg, och när dom är påväg ut genom dörren ropar jag..

 

- Ni vet att jag behöver garderober va?!

 

- Du ger fan i att montera ner våra medans vi är borta! Utbrister pappa i falsett,

samtidigt som han ger mig en sträng blick med vilt uppspärrade ögon, och smäller igen dörren, hårt.

 

När jag ett par timmar senare ligger ute på altanen och solar ringer det på telefonen. Det var Mamma, hon undrade om det var något mer jag behövde än lamporna? Några hyllor hittade hon inte, men dom skulle åka till jysk och kolla om det fanns några där. Jag svarade henne att jag ville ha en glaskupa och ett fint blockkljus. Det trodde mamma att hon skulle kunna hitta. Och hon skulle kolla med pappa, om han kunde hjälpa mig att hämta den där garderoben jag kikat på.

 

 

 

Glaskupan med blockljuset, gjorde sig alldeles utmärkt på min fina vita byrå..

 

 

En av dom två likadana lamporna :) Såå fint det blev!

 

peppet

 

Jag är brun för att vara jag, och brunare ska jag bli.

Nu jävflaaar..! :)

 

 

Min stilige gamle vän Longly Joek på besök!

 

Idag kom min gamle vän Joel förbi. Det var inte igår vi hängde, första gången han va här till och med!

Även fast vi inte ses så ofta så är vi lika goda vänner för det. Det blir lixom aldrig stelt eller konstigt. Det är sjukt ändå hur tiden bara flyger iväg. Känns som om det var sommar 2005 alldeles nyss, då Joel, Jag och Fidde hängde var eviga dag.

 

Sommar 05 var nog en av dom bästa sommrarna i hela mitt liv. Då vi gasade runt på min härliga gamla moppe, badade, raggade upp fiskare på bryggor i blynäs, hade mysiga filmkvällar, och allmänt bara drygade runt. Dock kommer jag aldrig glömma då Fidde fick sitta en hel natt i min vita fåtölj, haha!

 

Älskar dock att Joel fortfarande kallar Fidde för korven, och själv kommer han alltid vara Longly Joek. 

Då var jag smulan.. Men nu är jag tydligen nettan, noppan eller nataliesan...

 

what the fuck did happend?

fit for fight..!

 

Jag har fått för mig att jag ska bli vältränad..! Så idag när jag kom hem från jobbet så var det bara trä på sig träningskläderna som jag rotade fram häromdagen. I förrgår tog jag nämligen årets första löprunda tillsamans med Fiffi. Att ta med den gamla byrackan var nog inte det smartaste jag gjort. Hon höll nämligen på att dö, och jag fick släpa henne.. Galet bara att hunden har sämre kondis än mig.

 

Idag fick hon inte följa med mig ut i såpret.

Dock höll jag på att dö idag. Träningsvärken i mina ben är allt annat än nådig.

Hade jag inte haft sån brutal träningsvärk hade jag garanterat kunnat springa både längre och fortare. Men när jag kom hem igen, så gick jag hem till mamma och körde ett halvt program på crosstrainern innna mina ben gav vika. Då blev det lite sittups istället innan jag gav mig.

 

Jag ska fan bli fit!

 

 

tuffa tider.. ;)

 

 

en stulen tvättid, och citronsura grannar!

 

Mitt söndagsnöje har varit att försöka få rent alla mina kläder. Och det är fortfarande vad jag sysslar med... Jag stal nämligen en grannes tvättid då jag trodde att hon var färdig. Sen när jag hade hängt in min tvätt i torkskåpet och tänkte gå tillbaka för att hämta ut den torra tvätten, så såg jag alla mina kläder ligga i en stor hög. Och så fick jag syn på en otroligt sur granne! Hon sa att jag hädanefter får hålla mig till mina egna tvätt tider.

 

Det ska jag göra också. Klockan 19.00 nu ikväll ska jag gå och kasta ut hennes tvätt ur torkskåpet om hon har någonting där ;).. Sen ska jag passa på att tvätta lite handdukar och lakan, OCH få alla mina kläder torra..!! En heldag i tvättstugan. Jippie!

 

 

 

 

Glöm för guds skull inte bort dagarna..

fjärrkontroll.

 

Här kommer nu en liten hälsning till er allihopa, speciellt till Larsa och Maja!

Dom har klagat helt hutlöst över att jag inte har haft någon fjärrkontroll.

Men nu har jag Robin-hoodat en och kan zappa mellan kanalerna som aldrig förr!

 

 

En figth för soltiorna

 

 

 

Eftersom gårdagen blev en aning slitsam... Så har jag ägnat hela dagen åt att bara pyssla om mig själv! Det är nog bland det allra bästa som finns. Att lixom bara ta det jävligt chill, glida iväg till solariet, för att sen komma hem lägga en ansiktsmask, ta ett bad, måla naglarna...

 

Dock blev det nästan fight inne på statoil idag. Skulle ju köpa en kaffe-milkshake och växla så att jag fick två stycken "sol-tior". Men så säger snubben bakom kassan att dom inte ger bort sina tior. Jag höll på och tappa hakan....! Vad säger karlsoken? Klart att jag ska få mina sol-tior, jag har växlat till sol-tior där h-u-r många gånger som h-e-l-s-t !!!

 

Jag stog länge och väl kvar och bara gapade och stirrade på honom.

Han kände sig lite lätt obekväm, och skruvade lite på sig. Sen utbrister hans kollega..

 

- Men kan vi inte bara ge henne två tior? Tror du verkligen att vi har så lite tior?

 

Han, den där bitterkakan bakom kassan, skruvade lite mer på sig... Och så frågade han mig vad jag skulle ha dom till? Och det är egentligen någonting som jag, absolut inte, tycker att han har med att göra! Men jag svarade vänligt att jag skulle ha dom till solariet..

 

och allvarligt, tror ni inte bitterkaksjäveln häver ur sig att det är "många" som faktikst går dit och ber om att få växla till tior bara därför.. jag trodde jag skulle svimma(!!)...

 

Tack och lov så slutade det hela med att hans kvinnliga kollega gav honom en riktigt, och då menar jag riktigt, bister blick. Jag fick mina soltior tack vare henne! Och åter igen var allting frid och fröjd. Trotts att det var riktigt, riktigt nära på att bli slagsmål.

 

Klar en ung tjej ska ha rätt till sina soltior?

Något annat är fullkomligt otänkbart!

 

 

Koka soppa på en spik!

 

Den som sagt att jag inte kan laga mat är en lögnare. Visst kan jag laga mat, om, ja precis, OM jag vill det. Det kanske inte går snabbt, eller smärtfritt. Lite brännskador och andra smällar får man helt enkelt leva med. Men det blir i allafall riktigt gott!  Vet inte alls vart ifrån jag fick kraft ork och motivation till detta..?

Kanske var det hungern som drev mig till detta?

 

Nu sitter jag här i soffan och det känns som om jag ska spricka!

Bekräkna hur mycket en person (dessvärre jag själv) äter.. Det kan jag då inte!

 

The bid bad wolf..

 

Jag säger bara, denna låten, föräldrar som är på Norge-resa..

+ Mig och Fideli...

 

lite "back in the days"... eller?

 

 

Fideli 2006                                                          Fieli 2012

 

Jag och Toddy i torsdags ♥

 

sola och bada!

 

Nu har jag börjat jobba på brännan och tagit årets första dopp i havet!

 

 

Girl power 4 sure!

 

Pappa ringde i morse och undrade om jag(?) ville att han skulle skicka över två stycken "snorisar"?

"Nej, tack!" svarade jag honom vänligt men bestämt. Jag ville sova en stund till. Där trodde jag att samtalet hade kommit till sin ände.. Men icke!

 

"Skulle det vara okey om jag skickar över snorisarna lite senare?"

 

Men va? Tänkte jag. Varför i hela friden ska han skcika hem dom till mig när det är dom som är barnvakt för? Jag har varit barnvakt ofrivilligt tillräckligt mycket på senaste tyckte jag. Men nu skulle dom ju faktiskt åka och kolla på en bil i Täby... Jahapp, vad gör man? Jo, man säger..

 

"Skickat hit snorisarna då, men isåfall vill jag att ni köper mat till mig på vägen hem!"

 

För en stund sedan så ringde Mamma och undrade om jag ville ha en sallad från vaxholms pizzeria? :Och under tiden som snorisarna varit förpassade hit till min enkla boning, så har vi kollat på cartoonnetwork och målat alla våra naglar rosa! Jag, Viktoria och Vanessa är alla tre precis lika löjligt förtjusta i rosa nagellack,  tjejsnack och godis! Så här i lyan rådde det en hel galet hög nivå av "Girl Power"!

 

 

 

Monstertruck och en smitning..

 

Det blir inte alltid som man har tänkt sig. Och söndagkvällen blev en lördagkväll istället!

Maja undrade om jag ville följa med ner till 10:an och kolla finalen mellan Italien och Spanien.

Och eftersom mina planer blev inställda så tackade jag genast ja!

 

Allt började till och med konstigt! När jag gick ner till statoil och skulle korsa vägen fick jag äntligen syn på Maja och alla andra och börjar tokveva med ena armen för att dom skulle se mig. Samtidigt så åker en gigantisk monstertruck förbi, och passagerarna på detta förskräckliga fordon tror då givetvis att jag vinkar till dem efter att dem visslat på mig. Men så var det inte.. Men iaf, monstertrucken vände och körde tillbaka till mig, eftersom dom trodde dom fått napp. Och det slutade med att jag fick ragga upp en tändare åt Daniel, vi fick till och med behålla tändaren.

 

Väl nere på 10:an hejjade alla förutom jag och Joe på Spanien. Så jag och Joe satt hela matchen igenom och suckade och pustade. Slet vårat hår, gjorde vi ju givetvis också! Eftersom att matchen slutade 4-0 till Spanien...

 

När matchen var slut och alla Spanien-fans firade för fullt, kände vi att vi som faktiskt höll på Italien inte riktigt kom in i gemenskapen. Så vi smet helt enkelt därifrån. Vi "Robin-Hoodade" med oss en filt och två överfulla öl-sejdlar. Men kvällen var då inte slut där vill jag lova!

 

Vi tog en lång prommenad runt hela stan för att prata om livshistorier, gamla cyklar och leta rätt på en nyckel, och på vägen träffade vi ett par emd sina illrar. Så vi stannade och klappade tre stycken tam-illrar, och konverserade med två främlingar. Det var nära ögat att vi blev medlem i Svenska Illervänners Riksförbund. Är man allergisk mot katt och hund så kan man kanske tåla en iller tydligen? Och har man aldrig haft en iller förut ska man inte börja med en valp!

 

När vi klappat färdigt så tog vi en sväng förbi gamla scoutkåren och gick lite offpist längst vattnet. Sen blev vi anklagade för att ha stulit vin, och härjat sönder. Trotts att vi var knäpptysta och bara hade varsin tom öl-sejdel i handen. Vi hittade nyckeln och av hänsyn till andra levande ting, så utbrast vi inte ens i ett jubel.

 

Feststämningen tog slut ungefär i samband med ölen och anklagelserna om vinet. Och vi kom väl på någonstans mitt i alltihopa att det är en dag i morgon också. Och här sitter jag idag och undrar om jag drömde alltihop eller om det faktiskt hände? Det låter ju bara helt osannoliktt! Men för en gångs skull ljuger jag lixom inte ens....?