.

Gårdagen var fartfylld och händelserik! Och jag är imponerad över mig själv, big time! Jag lättade ankar och kastade mig loss, och begav mig iväg från ön. Jag skulle nämligen hem till min fantastiska vän Joanna, vi jobbade ihop förut, och spenderade minst typ 30 timmar i veckan ihop. Men nu är hon mammaledig, och igår var första gången jag fick träffa den lilla guldklimpen face to face, så att säga. 

 

Jag tror faktiskt att den lille kände igen mig röst. För när jag fick prova att hålla i honom så låg han och jollrade och skrattade, vilket han tydligen inte alls brukar göra med andra förutom sin Mamma och Pappa. Jag är ju ingen barnmänniska egentligen, så min enda förklaring till detta är att han hört min röst konstant, iallafall 30 timmar i veckan, under i princip hela graviditeten. Jag är helt enkelt inte främmande, utan bekant. 

 

Efter att jag besökt min älskade och sjukt saknade kollega Joanna,

så skulle jag iväg och fira en annan kollega. Det var värsta jobb-träffen för mig igår, haha!

 

Så det bar av till Rålambshovsparken, för lite häng, sång och lekar, men jag förvirrade bort mig totalt och skämde ut mig helt hejdlöst, när jag skulle gå upp från pendeltåget.Jag trodde nämligen att tunnelbanan var i direkt anslutning till pendeltåget, men icke! Jag tänker inte gå närmare in på vad jag gjorde, sa eller vad som hände.,,  Nadja fyllde 21 år, (Grattis igen Nadja om du läser detta!) och det var det som skulle firas! Min forvirring   lämnar vi här och nu, att jag ens tog upp det från första början??

 

I Rålis var det iaf sjukt trevligt, mina fina kollöegor Anna och Nadja är alltid lika goa och glada, och det var kul att träffa lite av deras vänner. Jag diggade Annas pressentation av allihopa, speciellt killen som hon pressenterade med, "..och han har sångkontrakt!". Nu har vi en personalfest inplanerad också andra helgen i augusti. Det ska bli sjukt kul, jag är galet taggad!

 

Sen skulle tjejjerna ut på krogen och jag mötte upp Joseph vid fridhemsplan. 

Vi gick och spelade biljard på Biljardpalatset. Jag hade ingen som helst aning om att han var så duktig, hade jag haft det hade jag aldirg i hela mitt liv föreslagit att vi skulle spela biljard... Efter match nummer 2, ångrade jag att vi gick dit över huvud taget. jag förlorade stort! Men han var snäll och sa att jag var duktig för att ha spelat biljard så lite.... Det sa han bara för att försöjka trösta mig, jag är inte alls en dålig förlorare, nej nej..!!

 

Men nästa gång tror jag nog att vi ska spela bowling istället.. För det är jag helt okej på, tror jag? Han kanske kör över mig i det också? Eller om jag kanske kan vara i samma lag som honom i biljard? Det vore ju något! Men då måste man iof ha några att spela emot... Jaja, det var kul att spela biljard ändå, även fast jag förlorade fett...

 

Nadja i sin snygga gröna kavaj, som kom från paris... Och hennes kompis!

 

Jag och söta Anna, fattar inte varför men bilden blev helt skev på mig...

 

Joseph in action, när han ägde sönder mig i biljard....