.

Min mamma brukar oroa sig över att jag lever i en svinstia, att jag svälter, och att jag inte klarar mig själv rent allmänt. Jag hade nog också oroat mig om jag varit henne. Men oroandet är förgäves. Jag reder mig själv! ..Och jag tror att till rätt karl, kan jag nog bli en alldeles enastående hemmafru!

För nu ikväll efter att jag kom hem från jobbet, så har det varit fullt ös.
Effektiviteten har flödat här hemma i min lilla lya!

Jag började med att putsa mina skitiga fönster. Som troligtvis aldrig någonsin har blivit putsade förut, med tanke på att dom tidigare som bott här inte brytt sig så mycket. Sen kastade jag mina stendöda blommor som stod i köksfönstret. Morgonsolen hade nämligen grillat dem! Men då såg det plötsligt väldigt tomt ut... Så jag hoppade i mina foppatofflor och sprang ned till ICA, för att köpa två nya Orkidéer. Nu har jag inte ställt dom nya i köksfönstret, utan i mitt vardagsrumsfönster. (som ni kan se i bilderna här ovan.)

Sedan bestämde jag mig för att duscha alla dom andra blommorna, som jag faktiskt lyckats hålla vid liv! ..Och medan dom stog och droppade av sig i badkaret passade jag på att diska all disk. Sedan planterade jag om en av blommorna och bytte kruka på den. För att sedan dammtorka typ hela lägenheten och plocka i ordning rent allmänt.

Medans jag torkade och plockade, fick jag syn på tavlorna jag släpade hit för någon vecka sedan.
Tavlorna som jag hade på väggen i mitt rum hemma hos mamma och pappa förut.

Jag kom i den stunden att tänka på när vi flyttade från Blynäs hit till Fredriksberg. Det var år 2006 och då blev aldrig mina tavlor uppspikade. Det tog flera år... Men alla andra tavlor i alla andra rum (förutom i mitt) blev uppspikade. Ända fram till hösten år 2010 tog det innan pappa spikade upp dom åt mig.

Nu har jag försökt tjata hit pappa för att hjälpa mig att sätta upp dom i säkert två veckor. Men han är som pappor brukar vara, kommer med alla möjliga dåliga bortförklaringar. Allt för att slippa gå 50 meter och sätta två spikar i väggen...

Jag blev irriterad när jag kom att tänka på det, och bestämde mig för att jag minsann inte tänker vänta i fyra fucking år på att få upp mina tavlor på väggen! Så jag hämtade hammare och spik och och fixade det allena! Och det gick ju alldeles utnärkt! Nu hänger mina tavlor på väggen, och jag har bara bott här i 4-5 månader? vilket framsteg! ..Jag är nog händigare än vad många tror, kanske till och med händigare än vad jag någonsin trott att jag är själv? Jag är ju faktiskt en jävel på att montera IKEA-möbler och skruva i skruvar. Kanske är det en karriär som montör eller snickare något för mig?

Nä men skämt och sido, jag är glad att jag tog mod till mig och satte upp tavlorna själv.
Det blev ju faktiskt riktigt bra! Och det ser betydligt mer hemtrevligt ut än innan.
(ni ser också tavlorna jag spikade upp på bilden här ovan)

När allt var färdigt fick jag syn på några räkningar. En väldigt otrevlig uppgift att ta itu med tycker jag. Skulle mer än gärna se att någon betalade dem åt mig, med sina egna pengar. Men nu är räkningarna i alla fall betalda och dom går väl antagligen iväg i morgon. Nu är det bara hyran kvar som ska betalas. Men det gör jag på fredag när lönen kommer.

Kanske man borde skicka ut en kontaktannons?
Det skulle ju typ låta såhär..

- Händig, ung tjej som skulle passa bra som hemmafru söker:
Ung man (gärna snygg och rik) som kan betala hennes räkningar,
ta med henne på resor och skjutsa till stallet.